Publicerad 2014-10-06 20:16:19 i Allmänt
Det kallas himlen och jaghar aldrig varit därMen när jag ser på alla stjärnor överhimlenså önskar jag att du var härDu var så poetiskoch nu går du i en annan världOch jag kan bara sägaKom tillbaksDen här världen är så underbarKom tillbaksHela världen var så underbarOch det kunde lika gärna varit jagLilla Fågel BlåVi var så unga och vi kunde inte säga stoppFast världen föll som ett korthusnär vi försökte klättra oppOch vi fick aldrig säga hur vi älskadevarandrasom bara vänner görKom tillbaks.....Du var så poetiskoch nu går du i en annan världJag tror den kallas himlenoch jag har aldrig varit därMen när jag ser på alla stjärnor överhimlenså önskar jag att du var härOch nu kan jag bara sägaKom tillbaks.......
13 år sedan idag som jag vaknade med klumpen i magen. 13 år sedan du togs ifrån mig. Om jag bara hade svarat. Men jag sov. Kanske hade du inte kört hem då! Då hade du kanske levt. Haft familj. Barn. Varför fick inte du!? 13 år sedan de ringde mig på jobbet för att meddela mig att min vän Evelina omkommit i en bilolycka. Jag går hem. Orkar inte jobba mer. Mamma ringer. Säger att jag måste komma hem. Hon har något viktigt att säga. Jag vill inte. Min vän är död säger jag. Du måste svarar mamma. 13 år sedan hon ger mig dödsbudet att även du va död! I köket. Jag bryter ihop. Hela världen rasar. NEEEEEJ! Det får inte vara sant. Det kan inte vara sant! Vi pratade ju inte igår. Vi skulle ju gått ut och festa men jag stannade hemma pga att jag fick jobb dagen efter. Du gick själv. Kom aldrig mer hem. Om jag ändå hade svarat. Då hade du varit här! Två dödsbud. Samma dag. Samma olycka. Hur är det möjligt! ? Ni känner ju inte varandra. Saknaden är stor.
Vila i frid Andreas. Vila i frid Evelina. Ta hand om varandra och mina andra änglar.