Så ni förstår hur det e att vara jag.....
Panikångest
Panikångest, känsla av svår ångest, panik och rädsla för sitt liv som uppkommer hastigt och utan någon synbar yttre anledning. Uppstår ofta i pressade situationer men kan för vissa komma till synes oväntat. Vanliga symptom är hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, domningar, stickningar i tinningarna, en känsla av att hjärtat stannar, overklighetskänslor eller en tro på att man håller på att bli mentalt sjuk, svimma eller avlida.
En typisk situation kan vara att en person drabbas av en panikattack en första gång utan yttre anledning, kanske för att han eller hon märkte något märkligt men harmlöst fysiskt symptom och blev rädd, varefter kroppens normala, men obehagliga, adrenalinsvar misstolkas. Efter den obehagliga upplevelsen börjar personen känna rädsla för att det ska hända igen och börjar därför noggrant känna efter i kroppen efter eventuella kroppsliga symptom, till exempel hjärtslag eller puls, som kan förvarna för en ny attack.
Bipolär sjukdom
| Bipolär sjukdom | |
| Klassifikation och externa resurser | |
Personer med bipolär sjukdom har mellan 2,5 och 3 gånger högre benägenhet att uppvisa hyperintensitet vid undersökning med magnetisk resonanstomografi (MRI).[1][2][sv 1]
|
|
| ICD-10 | F31. |
|---|---|
| ICD-9 | 296.80 |
| OMIM | 125480 309200 |
| DiseasesDB | 7812 |
| MedlinePlus | 001528 |
| eMedicine | med/229 |
| MeSH | engelsk |
Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom (även bipolärt syndrom) är en psykisk sjukdom som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen.
Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden och utan behandling riskerar den sjuke kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symtomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Mellan 1 och 3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Många insjuknar första gången när de är mellan 15 och 30 år. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. Bipolär sjukdom och schizofreni har delvis en gemensam genetisk bakgrund. Bipolär sjukdom är lika vanlig hos män som hos kvinnor men fler kvinnor än män drabbas av unipolära depressioner.
Sjukdomen delas in i bipolär I, bipolär II, cyklotymi och andra typer efter hur stämningsläget förändras. Hypomani utmärker typ II som relativt sällan utvecklas till typ I med svåra manier. Milda manier går ofta med känslor av upprymdhet och välmående. Allvarliga manier leder inte sällan till sjukhusvistelse och psykoser. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar bipolär sjukdom till en av de tio mest handikappande sjukdomarna.
Depression
- För andra betydelser, se Depression (olika betydelser).
Depression (ett av de unipolära/polära syndromen) är en psykisk sjukdom som, med psykiatrisk terminologi, ingår i de affektiva störningarna. Depressionerna kan klassificeras i någon av flera undergrupper, där egentlig depression är en.
Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Fenomenet har berörts i litteraturen sedan flera tusen år, ofta under beteckningen melankoli, som idag betecknar en svår form av depression.
Depression kan utlösas av psykiska faktorer, eller uppstå som ett symptom på en annan kroppslig sjukdom eller biverkning av läkemedel.
