Annorlinda Linda

*mitt liv, min vardag som ensamstående mamma*

Samtalet

Publicerad 2016-05-25 07:10:31 i

Idag är dagen då samtalet kom. 
Samtalet jag har väntat på länge. Låter hemskt kanske i era öron.  Men nu det verkade som det hade blivit ok så jag hade börjat hoppas att samtalet aldrig skulle komma, men så kom det. Idag. För ett år sen. 
När min fina E ringer och är fullständigt hysterisk i luren. 
Johnny är död. Hennes bror är död! 
Minnas pappa är död. 
Guuud. Hur ska jag berätta detta på bästa sätt för henne !? 
De hade precis börjat skriva med varandra efter flera års tystnad.  I 6 år har de inte haft kontakt. Minnas pappa va för sjuk under dessa åren och därför så gick det inte. 
Minna bröt ihop.
Mitt mammahjärta krossades. 
Livet vändes upp o ner på 2 sek . 
Helt plötsligt så stod jag med ett dödsbo. !! Minna ägde allt som fanns att äga o då blev ansvaret mitt. 
Minna skulle bestämma kista, blommor, dikter sånger osv. Mycket att axla för en 12 åring. Nu hjälptes vi givetvis åt allihop för att alla skulle få som de ville men ändå. 
12 år. 
Men min starka flicka är duktig.  Hon klarade det med bravur. 
Vi åkte och tog avsked. 
Minna fick själv välja om hon ville se honom i kistan. Hon gick in. Jag va med hela tiden. Hon stod en bit ifrån. Men tillräckligt för att se att det va han som låg där. 
Det är bra. Lättare att bearbeta sorgen om man får se med egna ögon att han är borta. 
Det va fint o rofyllt. Han låg där i kistan och sov. 
Jag kopplade in psykolog till Minna. Så hon hade någon opartisk att ventilera med. 

Jag fick lära mig hur man sköter ett dödsbo. 
Å senare gjorde vi oxå en anmälan på Malmö ortoped. 
De tog på sig ansvaret och gjorde en Lex Maria på sig själva. Jag anmälde vidare till LÖF och där är det fortfarande. 
Ett år senare. 
Jag kräver ersättning för att de dödade min dotters pappa! 

Man skriver inte ut det starkaste narkotika klassade smärtstillande som finns till en narkoman. Å inte för en axeloperation. Möjligtvis till en med kronisk smärta eller cancerpatienter. Dessutom så skrevs det ut ofantligt mycket av denna vara till honom. 
I alla J journaler står det klart o tydligt att han har missbruksproblem och att han inte får tillhanda hålla sina mediciner själv. Ändå skriver de ur 55 Fentanylplåster till honom på 1,5 mån. 1 plåster bytes var 3e dag. Detta är alltså extrema mängder att skriva ut på så kort tid! ! Dessa plåster ska alltså räcka i 165 dagar! Utskrivna 4 gånger på 45 dagar! 
Dessutom får man inte använda dessa plåster tillsammans med J övriga sjukdomar. 
Jag anser att de hade ihjäl honom genom att ge honom mediciner som han inte kan hantera. 

Vila i frid Johnny. Jag fortsätter att kriga för Minnas rätt och även för alla andra narkomaner där ute. Jag kräver att sjukvården ska bli bättre på att hantera missbrukare och genomskåda dem. Att inte vara så lättlurade. 
Jag kräver även att de LÄSER journalerna om patienten de behandlar. Hade de gjort det i Malmö hade förmodligen J levt än. 


Johnny avled i sin lägenhet den 23 maj 2015 av en överdos av Fentanyl. 
Han gick och la sig och vaknade aldrig mer igen. 




Glöm inte ❤👇

Kommentarer

Kommentera inlägget

Publiceras ej

Om

Min profilbild

En dag med mig

Jag är en 36 årig "tant" som bor med mina 2 barn Minna 13 år och Wilde som fyller 3 år. Har 1 hund, ,Faith 6 år ( Italiensk mastiff Cane Corso ) och vår katt Luke 13 år! Denna blogg handlar om min vardag som ensamstående mamma ...... :) Om hur man får i hop livet med en dotter som är i tonåren o en liten kille som tar mycke av mammas tid. Hoppas ni gillar min blogg! Lämna gärna ett ord när ni tittat inom så blir jag sååå glad!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela